Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.  Related Paintings of georg engelhardt schroder :. | Lady | Going to market | Cooking Potatoes | Still life floral, all kinds of reality flowers oil painting 98 | Last Supper |
Related Artists:
Kosztka, Tivadar Csontvry
Hungarian Painter, 1853-1919
ABBATE, Niccolo dell
Italian Mannerist Painter, ca.1512-1571 Italian painter. He was trained in Modena and developed his mature style under the influence of his contemporaries Correggio and Parmigianino in Bologna (1544 ?C 52). There he painted portraits and decorated palaces with frescoes of landscapes and figure compositions in the Mannerist style. In 1552 he was invited by Henry II of France to work under Primaticcio at the Palace of Fontainebleau, where he executed immense murals (most now lost). He remained in France the rest of his life. His mythological landscapes were a principal source of the French Classical landscape tradition, and he was a precursor of Claude Lorrain and Nicolas Poussin.
Peter Paul Rubens
Flemish Baroque Era Painter, 1577-1640 Peter Paul Rubens (June 28, 1577 ?C May 30, 1640) was a prolific seventeenth-century Flemish Baroque painter, and a proponent of an exuberant Baroque style that emphasized movement, color, and sensuality. He is well-known for his Counter-Reformation altarpieces, portraits, landscapes, and history paintings of mythological and allegorical subjects. In addition to running a large studio in Antwerp which produced paintings popular with nobility and art collectors throughout Europe, Rubens was a classically-educated humanist scholar, art collector, and diplomat who was knighted by both Philip IV, king of Spain, and Charles I, king of England. Rubens was a prolific artist. His commissioned works were mostly religious subjects, "history" paintings, which included mythological subjects, and hunt scenes. He painted portraits, especially of friends, and self-portraits, and in later life painted several landscapes. Rubens designed tapestries and prints, as well as his own house. He also oversaw the ephemeral decorations of the Joyous Entry into Antwerp by the Cardinal-Infante Ferdinand in 1635. His drawings are mostly extremely forceful but not detailed; he also made great use of oil sketches as preparatory studies. He was one of the last major artists to make consistent use of wooden panels as a support medium, even for very large works, but he used canvas as well, especially when the work needed to be sent a long distance. For altarpieces he sometimes painted on slate to reduce reflection problems. His fondness of painting full-figured women gave rise to the terms 'Rubensian' or 'Rubenesque' for plus-sized women. The term 'Rubensiaans' is also commonly used in Dutch to denote such women.